Renålandet.Två dragoner, bröderna Erik Näsström och Lars Strandberg kom att bosätta sig som nybyggare i Renålandet. De anmälde på vårtinget 1778 att de var sinnade att anlägga nybygge vid det s.k. Öfvenvattnet varför de anhöll om att syn skulle hållas på den tilltänkta trakten. Häradsrätten beviljade synen, som hölls av kronolänsman Elias Fredenberg och två nämndemän från Hammerdal. Närvarande var även byamännen från angränsande byar. Resolutionen utfärdades 2/7 1779.
Lars Strandberg, som i militärrulla för 1770 kallas Strömberg, stupade i kriget 1789. Ingen av sönerna var tillräkligt gammal för att överta nybygget, men det sköttes av änkan och sönerna.
Sonen Sven, som var äldst och alltså den som i första hand kunde ifråga komma som eftrerträdare, dog redan vid 25 års ålder, troligen genom förblödning. I dödboken står antecknat för honom "död av ett styng i låret som han gjorde med en knif".
Nybygget övertas av Lars Strandbergs son Mathias, men året han ej kunnat fastställas.
Efter honom kommer sonen Nils och mågen Eric Löf. Den senare utflyttade till ny gårdstomt, som låg väster om hemmanets inägor och 640 alnar från gamla gården "på en backe vid norra sidan nära intill sjön".
1840 30/7 skattelades Renålandet till 3 tld eller ½ mtl med 5 Rdr Bco årlig ränta, men befriades från kronotionde eftersom spannmål icke med säkerhet kunde erhållas på nybygget.
Källa: Strömsboken del II: 2
av Mauritz och Lennart Trangius