Eirik I "Blodyx" Haraldsson

Enligt vissa källor död i Norge. Eirik betyder ensam härskare.

Eirik hade vid faderns delning av riket mellan dennes söner fått rang av överkonung.
Kung bara några år, mördade flera av sin bröder då han gentemot dem hävdade riksenheten. Var gift med drottning Gunnhild - som var mycket vacker och väldigt elak - och de hade många barn. (Espell) Fördriven från Norge till England, härskade han i Northumberland 947-948 och 952-954. Han blev dödsfiende till Egil Skallagrimsom. (Lexikon)

**************************************************
Erik (Blodyx) av NORGE
Yrke: Kung i Norge 931-933 och Northumberland, England 947-954
Far: Harald (Hårfager) HALVDANSSON (858 - 943)
Mor: Ragnhild (den mäktiga) ERIKSDOTTER (870 - 897)

Född: omkring 895 Norge 1)
Bosatt: omkring 935 England 2)
Död: omkring 954 England, Northumberland 3)

Familj med Gunhild av DANMARK (905 - 972)
Barn: Ragnfred av NORGE (923 - 982)
Harald II (Gråfäll) av NORGE (922 - 968), medkung i Norge tillsammans med bröderna Erling, Gudröd, Sigrud (Sleva), Gamle och Gorm.
Ragnhild av NORGE (924 - 980), jarlhustru på Orkneyöarna, Skottland. Gift tre gånger med bröderna Arnfin, Havard och Ljot Torfinsson.

Noteringar
Enligt de isländska sagorna skall han av sin far ha utsetts till överkung och därmed kommit i konflikt med sina bröder. Efter bittra strider om regeringsmakten skall han ha fördrivits, och han återfanns senare som kung av Northumberland i England. Sitt tillnamn 'Blodyx' fick han efter dråp på flera av sina bröder. (Källa: Bra Böcker)

Kung i Norge mellan åren 931 och 933. (Källa: Boken 'Olav, viking och helgon', Morten Myklebust 1997)

Erik 'Blodyx' stupade år 954 i ett slag vid Westmoreland, och därmed är det slut på det nordiska kungariket York, England. Med sin gemål Gunhild som är dotter till Gorm 'den gamle' efterlämnar han emellertid många söner, och dessa finner en fristad hos sin morbror Harald 'Blåtand', vilken rentav adopterar den äldste av pojkarna. Från baser i Danmark gör de upprepade raider mot Norge, där de hemsöker Håkon 'Adalsteinsfostre' på hans gård Birkestrond på ön Frei i Nordmöre och slutligen besegrar honom i ett slag på kungsgården Fitjar på ön Stordön utanför Hordaland. Han hinner klyva skallen på en dansk hövding med sitt svärd Kvarnbit innan han själv måste bita i gräset. Erikssönerna - eller Gunhildssönerna, som Snorre har för vana att kalla dem - överumplar och innebränner även ladejarlen Sigurd på hans gård Skatval, och därmed är också Nordnorge i deras händer. Vidare populära är de inte, ty bönderna dödar snart två av dem i samband med olika övergrepp, men de återstående tre lyckas bryta allt motstånd och gör sig till herrar även i Viken. Tongivande bland bröderna är tydligtvis den äldste, som heter Harald med tillnamnet 'Gråfell. (Källa: En nordisk kronologi sid 64-65, Alf Henriksson)

Återkom till Norge och mördade flera av sin bröder för att kunna bli kung, vilket han bara var några år. Var gift med drottning Gunhild - som var mycket vacker och väldigt elak - och de hade många barn. Efter Eriks död delades Norge mellan sönerna. (Källa: G.V.C Young, 1986)

Erik 'Blodyx' blev den siste nordiske kungen över York, England. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975)

Norwegian king and Viking leader, son of Harald 'Finehair', probably dead in 954. He was banished from Norway to England, where he ruled over Northumberland 947-948 and 952-954. Erik 'Bloodax' and the skald Egil Skallagrimsson became mortal enemies. When Harald 'Finehair' divided his kingdom between his sons, Erik received the rank 'supreme king'. Erik has become known as a furious warrior, who murdered several of his brothers, when he, in comparison to them, maintained the national unity. (Källa: Viking Heritage)

King Eirik also levied people in the middle of the country; but it went badly with him to gather people, for the leading men left him, and went over to Hakon. As he saw himself not nearly strong enough to oppose Hakon, he sailed (A.D. 935) out to the West sea with such men as would follow him. He first sailed to Orkney, and took many people with him from that country; and then went south towards England, plundering in Scotland, and in the north parts of England, wherever he could land. Athelstan, the king of England, sent a message to Eirik, offering him dominions under him in England; saying that King Harald his father was a good friend of King Athelstan, and therefore he would do kindly towards his sons. Messengers passed between the two kings; and it came to an agreement that King Eirik should take Northumberland as a fief from King Athelstan, and which land he should defend against the Danes or other vikings. Eirik should let himself be baptized, together with his wife and children, and all the people who had followed him. Eirik accepted this offer, and was baptized, and adopted the right faith. Northumberland is called a fifth part of England. Eirik had his residence at York, where Lodbrok's sons, it was said, had formerly been, and Northumberland was principally inhabited by Northmen. Since Lodbrok's sons had taken the country, Danes and Northmen often plundered there, when the power of the land was out of their hands. Many names of places in the country are Norwegian; as Grimsby, Haukfliot, and many others. (Källa: Heimskringla, Håkon 'den godes' saga)